Vad menas med epigenesisteorin?
Många föreställer sig genetik som något skrivet i sten. Givet en uppsättning gener hos en organism styr det hur organismen utvecklar sig. Detta synsätt kallas preformationism; organismens form är förutbestämd. I kontrast mot detta finner vi epigenesteorin.
Epigenesteorin hävdar att utveckling sker till följd av ett komplext samspel mellan arv och miljö. Epigenesisteorin beskriver på cellnivå en process av mognad, aktivering och avaktivering av vissa gener till följd av exponering för särskilda faktorer i individens omgivning, med följden att individens utseende och beteende blir en produkt av både arvsanlag och omgivning. Det kan även innebära att generna i sig kan mutera under en organisms livstid.
Epigenesisteorins historia
Epigenesisteorin kan härledas till den tyska naturforskaren C. F. Wolff, som hävdade att nya strukturer uppstår under organismens utveckling som inte är förutbestämda. Fram till dess hade preformationsteorin varit rådande. Man antog att individen fanns i miniatyrform inuti spermien och att det enda som krävdes för att bli fullvuxen var att växa till sig. Även Aristoteles framlade idéer påminnande om Wolffs epigenesisteori. Han noterade att utvecklingen går från enklare organismer till mer komplexa, snarare än att endast inbegripa en förstoring av en konstant form. Enligt Aristoteles får organismen sin substans från modern och formen via faderns säd – men istället för direktöverföring sker det genom sädens inflytande på substansen.
Epigenetisk forskning
Nu är det ett obestridligt faktum att epigenesisteorin stämmer och att preformationsteorin är falsk. Under senaste decennier har man påvisat allt fler samband mellan miljö och genpåverkan och lyckats fastslå att exempelvis rökning kan leda till farliga genmutationer som kan föras vidare till avkomman. Dessutom finns studier som antyder att vi påverkas av varandras gener. Epigenetik är ett spännande område där mycket forskning pågår för tillfället. Den visar att både arvsanlag och miljö formar organismens utveckling. Ständigt kommer nya rön om hur vår omgivning påverkar våra gener, både till vår framgång och vårt fördärv. Genmutationer kan som vi alla vet leda till cancer men även till gynnsamma anpassningar och förbättringar.